Regnidyll

Om gårdagen var rena sinnebilden av en idyllisk sommardag så måste denna dagen varit motsvarigheten av en regnig dag.

Jag och Molly klev upp klockan 06.00 (mindre idylliskt) och utanför vräkte regnet ner. Efter vällingen gick vi ut på trappan där vi stod och tittade på regnet ett tag och kurade sedan ihop oss i vardagsrummet med öppen balkongdörr som släppte in ljudet av regnsmatter. Där låg vi sen och hade det mysigt genom att kolla på finska varianten av Teen Mom (valfri definition av idyll) (halvtaskigt tv-utbud på morgonkvisten) och efter ett tag somnade hon om i min famn. När Jimmy vaknade lämnade jag över barnaansvaret och klev in i yogans underbara värld. Jag öppnade fönstret och även där röjde jag sedan runt i diverse hundar, plankor och krigarställningar, ackompanjerad av frisk luft i lungorna och regnsmatter på fönsterbrädan.

Ett välkommet avbrott i regnet kom när vi åkte iväg till Uppsala för att fira pappa/farfar/svärfar Janne som fyllde år och gav Molly tillfället att testa sin nya gunga som hon till sin stora glädje fått installerad på tomten.

 Födelsedagsfarfar och Molly i våras.

Födelsedagsfarfar och Molly i våras.

 Premiärgungning på tomten.

Premiärgungning på tomten.

Regnet återkom inte förrän i bilen på väg hem och där satt vi sen och lyssnade på regnsmatter och mitt högljudda vrålande av diverse barnsånger. Allt för att hålla det lilla barnet vaket hela vägen hem förstår ni. Den situationen kan nog de flesta föräldrar relatera till, den lilla paniken när barnet riskerar att somna två timmar innan läggdags. Men där och då i regnet var det faktiskt rätt mysigt. Sen kan ni ju fråga Jimmy som samtidigt satt och körde hem sin motorcykel om hur idyllisk den regnskuren egentligen var. Hehe. 

Regnet avtog dock samtidigt som helgköerna på E4:an började och Mollys tålamod tog slut, så den sista kvarten hem var inte riktigt lika idyllisk längre. Om man nu inte trivs i galna skrikinfernon då. Men vaken var hon när vi kom hem.

1-0 till mig och mitt skrålande.
1-1 förresten med tanke på den sista kvarten när hon gav med samma mynt tillbaka.  

Nu sussar hon sött och jag sitter här med en kopp kaffe och skriver. Regnstrilandet lyser med sin frånvaro men det är ok. Idyllkvoten är fylld så det räcker och blir över, plus att jag i skrivande stund är så jäkla kissnödig att det hade kunnat bli mer än vad jag kan hantera.  


#letitpour