Silence

Ja härinne har det ekat ett tag. Det finns nog ingen större förklaring till varför, men jag har en teori om att jag skrivit så mycket sista tiden att mina ord helt plötsligt tog slut. Och då måste man ladda ett tag tills man har ett redigt lager igen och sen är det bara att köra på ett tag till. Men jag kan ju ha fel också.

Om man ska sammanfatta lite av den ekande veckan i punktform, så har det sett ut ungefär så här:

  • Molly har äntligen blivit av med sina utslag i ansiktet som vi kämpat med sen hon var ungefär 7 veckor gammal. Halleluja. 
  • Invigningen av Kallhälls nya bibliotek gick av stapeln i lördags och den här byfånen trallade glatt till festligheterna, lånade två böcker, tjackade lite langos och pilade hem igen. Det är party det.
  • Festligheterna fortsatte på söndagen med barnkalas och häng i Bromma Blocks där vi gick lös i leksaksaffären. Våra femåriga själar har nog aldrig mått så bra som då.
  • Min dröm om ett fritidshus har ännu en gång återuppstått.
  • Min kurs i mediakommunikation har börjat. Men jag får inte tillgång till den första inlämningsuppgiften förrän på torsdag så än så länge fortsätter jag att kommunicera med er på samma taffliga sätt som vanligt. Men vänta ni bara. Hehe.
  • Molly har lärt sig att vinka och säga hej. Eller hejej. Dock kommer den med en viss fördröjning. Oftast har man hunnit vinka, hälsa och lämna rummet innan man hör det lilla svaret. Den där ungen kan nog vara det gulligaste jag någonsin träffat.

Så där ja. Med dessa meningar förklarar jag härmed detta ordlager som alive and kicking igen.

#backontrack