1 Februari

Redan 1 Februari, herregud.

Och härinne har det varit helt tyst i dagarna... fyra? Anledningen till det var min kära svärmor som i dagarna fyllde 50 och ställde därmed till med en hejdundrans fest. Nu kanske ni tror att jag har festat i fyra dagar, men då får ni lugna er lite. Man är ju inte 25 längre. Men med festen och förberedelserna innan har dagarna runnit iväg lite. Jag var i och för sig kanske inte så inblandad i festplanerandet men Jimmy som minst sagt var det, drog till Uppsala lite tidigare. Kvar här hemma blev då jag med Mollbot, som nuförtiden styr, ställer och pekar med hela sin lilla barnahand. Man har inte alltid tid för skriverier helt enkelt.

Själva festen var fruktansvärt trevlig. Väldigt lyckad. Och det var riktigt skönt att komma iväg och rastas lite. Mollen fick nämligen stanna hemma med sin gudmor och morbror över en natt så man fick ju passa på och springa runt ordentligt medan rastgården var öppen. Så att säga.

Och nu när jag kört en kvick liten uppdatering så kan jag med gott samvete gå och kräla igenom yogapass nr 8.

#longtimenosee